Angående Melodifestivalen
Ja vi har visserligen hört den vinnande låtens recept förut men den har fart och en attityd som gör den till en vinnare. Jag blir så fruktansvärt trött på när jag läser om att alla tycker synd om Sanna Nielsen att hon inte vann eftersom svenska folket hade röstat fram henne till en vinnare. Jag tycker dock att både låten och hon är så intetsägande på scenen att jag gick ifrån tv:n och gjorde andra saker under tiden. Låten är to slow och hon är för "vanlig". Ensam på scenenn, ingen kör, Vardagskläder och jag måste säga även här att den här låten har jag hört förut i from av "I will always love you" och andra lugna låtar men en aning höjning på slutet. Så ska det inte vara. Vi ska kunna stolt skicka ner ett bidrag till Belgrad och veta att de andra miljoner tittare i Europa inte ser vårat bidrag som någon slags pausmusik och går iväg och diskar eller sätter igång med någon dagen-efter-bröd-deg. Det är faktiskt 48 länder till som deltar och ser denna tävling på sina dumburkar där hemma i vardagsrummet.
"Hero" som den vinnande låten heter är en härlig låt och hela nummret som framförs på scenen är intressat att titta på med en discokula som tillsammans med kören tar i från tårna för att vi ska få se det bästa de någonsin kan ge! Jag gillart! Ett annat skräckexempel hade ju varit om BWO hade vunnit. Jag hade skämts någonting så fruktansvärt att skicka ner tre fågelskrämmor som skulle representera mig och mitt land. Visst att det är väldigt stora utomlands och kunnat fixa hem många poäng från både Tyskland och Finnland men om de insåg att "vanliga" kläder går oxå hem hos människor kanske jag hade kunnat tillåta dem att åka. Man måste ju oxå se lite vad som går hem i Europa och inte bara vad vi, här uppe i kalla norden tycker är bra.
Men nu står vi endå här med Charlotte Perreli som vinnare och det är första året på länge som jag är stolt och glad över bidraget som ska tävla för oss! Jag önskar dig all lycka till och hoppas du får ordning på ditt fotarbete i högklackat för det bedrövligt!
Tack för mig
söndag 16 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar