Imorse började jobbet vid 7.....trodde jag...eller ja det var ju faktiskt då jag skulle börja så jag åkte med rätt buss ut till jobbet och var där vid 06.45. Ställde mig och väntade på Peter som oxå började vid 7 och hade nyckeln. Själv är jag inte betrodd med den. 10 över 7 börjar jag frysa hysteriskt. Då har han fortfarande inte kommit. Jag hade ju inte jobbat i helgen så jag viste inte om han var sjuk eller ledig eller något annat men tänkte då att någon kunde ha ringt och tala om det för mig. I brist på annat att göra atte jag mig ner vid dörren och skickade lite sms. 20 över 7 ger jag upp. Då tänker jag att det lär inte komma någon förens vid 8 som kommer hitta mig fastfrusen och död vid dörren. Fötterna var som två isklumpar så jag tog mina tjocka tumvantar och stoppade in fötterna i dem. ca 07.40 rullar iaf Peter in på parkeringen med förklaringen att han har försovit sig. Då skakade jag bara tänder. Sedan rullade dagen på ganska bra fram till lunch.
Jag hade fått en matlåda av min far och visste att det va wok i den. Hade sett fram emot den hela förmidagen. Men när jag sedan öppnar lådan så får jag se att han har haft i crabsticks och det är verkligen något av det värsta jag vet. Så då blev det ett evigt petande innan jag väl kunde äta maten. Tyckte lite synd om min själv och nu får vi väl
hoppas att dagen inte blir värre än så här!
Snart ska jag knata ner till stan och gå på salsakurs med kråkan. Ska bli spännande!
Love you
måndag 28 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar